Att andas

Vi andas för att få in syre i kroppen och för att göra oss av med koldioxid.

I andningen aktiveras näshåla, bihålor, svalget, luftstrupen, luftrören, de mindre luftrören och lungblåsorna. Hela transportsträckan ner till lungblåsorna har som funktion att värma, rena och fukta inandningsluften.

Varje minut andas vi vanligtvis 12-14 gånger. Ett spädbarn andas cirka 50-60 gånger på samma tid.

En andning består av följande fyra faser: ventilation (in- och utflöde av luft), gasutbyte (syrgas och koldioxid mellan blod och alveolerna), tranport av syrgas och koldioxid till och från cellerna samt reglering av ventilationen.

Inandning
Under en inandning så måste muskler i kroppen arbeta. Våra huvudsakliga inandningsmuskler är mellangärdet/diafragman och revbensmusklerna. Dessutom hjälper halsmusklerna och bröstmusklerna till.

Andningstakt
En normal inandning i vila är på cirka 500 ml. Vid större andetag kan totalt cirka 4000 ml inandas i ett andetag.

Andningens takt styrs av andningscentrummet i hjärnan. Takten påverkas av hur mycket koldioxid (CO2) det är i blodet, kroppens temperatur, musklerna och senornas spänningsgrad samt de egna känslorna.

Utandning
Under en utandning behövs inget muskelarbete. Musklerna slappnar av för att släppa ut luften. Men om du forcerar en utandning så aktiveras bukmusklerna och revbensmusklerna.

En normal utandning i vila är på cirka 500 ml. Därefter kan du endast cirka 1000 ml andas ut i ett andetag. Detta innebär att det alltid finns luft kvar i lungorna. Ju äldre du blir, desto mer luft stannar kvar eftersom andningsmusklerna blir svagare och bröstkorgen blir stelare. Men om du konditionstränar regelbundet kan detta bromsas.

Vid konditionsträning kan lungkapaciteten förbättras. Inte lungvolymen.